Hur man beräknar ränta på icke-räntebärande anteckningar

Företag kan låna pengar som en investering och inkomstkälla. De flesta skulden har en angiven ränta som du regelbundet får från låntagaren. Vid förfall samlar du in den senaste räntebetalningen och mottar nominellt värde av skulden du köpte. Det ursprungliga beloppet du lånar kan vara över, lika med eller under nominellt värde. Vissa noteringar betalar inte periodiskt intresse och utfärdas med brant rabatt.

Nollkupongskuld

En nollkupongobligation eller notering betalar inget ränta fram till dess löptid. Låntagaren säljer obligationen med en skarp marknad till nominellt värde, kallad den ursprungliga emissionsrabatten. Räntan är skillnaden mellan nominellt värde och köpeskilling. När tiden går, ökar nollens pris till förfallodag när pris och nominellt värde är identiska. Den årliga ökningen av nollvärdet beräknas, eller fantom, ränta. Om du inte håller anteckningen i ett skatteavdrag, måste du betala skatt på den räntebärande räntan varje år.

Avkastning fram till förfallodagen

För att beräkna det årliga beräknade räntan måste du beräkna nollens avkastning till förfall eller YTM. Detta nummer representerar vinstgraden i nuvärdet av noten över en periodiserad period. Antag att periodiseringsperioden är ett år eller någon jämn del av ett år. För att räkna med YTM börjar du genom att dela notvärdet på noten med det pris du betalat för att förvärva det. Höj denna kvot med en effekt som är lika med en dividerad med antalet periodiseringsperioder fram till löptid. Subtrahera en från resultatet, multiplicera med antalet periodiseringsperioder på ett år och du har YTM.

Räntesats

Det justerade anskaffningspriset på en nollkupongnota är initialt lika med det aktuella köpeskillingen. Vid periodens slut lägger periodens upplupna ränta till det justerade anskaffningspriset. Den upplupna räntan är det ursprungliga justerade anskaffningspriset multiplicerat med YTM. Detta är det beräknade räntan för perioden. Du kan ändra beräkningarna för att redovisa periodiseringsperioder som är kortare än ett år, för det datum du köper noten under det första året och / eller för löptid i det sista året.

Exempel

Internal Revenue Service ger ett exempel på beräkningen. Antag att du lånar ut $ 38 000 i form av en nollkupongnota till en av dina leverantörer den 1 juli år 1. Leverantören måste betala dig 100 000 USD den 31 december år 13. Räntan uppkommer halvårligt och skapar exakt 25 periodiseringsperioder på sex månader vardera. För att beräkna YTM dividerar du $ 100, 000 med $ 38, 000, höjer resultatet till effekten 1/25, subtraherar 1 och multiplicerar med 2. Din YTM motsvarar 7, 892 procent. Ditt beräknade intresse för år 1 är 0, 7892 gånger $ 38, 000 eller $ 2, 998, 96. Lägg till detta belopp till $ 38.000 för att räkna upp det justerade anskaffningspriset i början av period 2, $ 40, 998.96. Upprepa var sjätte månad tills noten mognar.

Rekommenderas